Att ge ut noveller på engelska

För några veckor sedan skrev jag om bekräftelsebehov och ”att bli läst och sedd”. Jag tänkte plocka upp det ämnet idag igen, och främst den del av texten som handlade om att skriva noveller och få dem översatta och publicerade i till exempel USA.

Varför inte börja med att skriva om hur man blir publicerad på hemmaplan, kanske någon klok människa undrar. Jodå, jag ska skriva om det också. Men anledningen nu är att jag varit mer framgångsrik på bortaplan. Dessutom har jag ett par relativt färska antagningar som jag tänkte använda som exempel.

Men först: man behöver en text att skicka in. Då finns det ett par olika vägar att gå.

Första alternativet är att sätta dig ner och bara skriva precis vad du känner för. Som man brukar göra. Detta gäller för en av mina senaste antagna amerikanska noveller: ”Caretaker of the moon”. Jag är en av 50 författare som regelbundet skriver flash fiction-noveller för en serie antologier betitlade ”Demonic visions”. Redaktören hade denna plan redan när han sökte texter till bok nummer 1, att välja ut de 50 bästa texterna och sen låta detta gäng bilda en ständigt föränderlig massa av berättelser utan några som helst ramar, i en rad återkommande böcker (här finns den första boken). Så jag lät tankarna vandra fritt och plockade upp en genre som jag i princip aldrig arbetat i: science fiction. Historien är twilight zone-inspirerad och utspelar sig under det ögonblick när Neil Armstrong placerade sin fot på månen och sa sina berömda ord.

Andra alternativet är att använda dig av en text som du redan har skrivit vid ett tidigare tillfälle. Denna väg har jag gått. Rätt många gånger faktiskt. Under mina två första terminer skrivarkurs i skräck producerade jag sammanlagt ett drygt tiotal noveller med allehanda teman och stämningar. Denna lilla skattkista har jag länsat så gott som ner till botten. En risk här är att kvaliteten inte alltid håller så hög standard som den borde, då många noveller skrivits i just syftet att lära sig av sina misstag. Så det gäller att välja med omsorg; först och främst försöka ha omdöme nog att se om en text faktiskt inte håller måttet, eller be någon annan läsa och vara ärlig nog att säga om det inte är bra nog.
Jag har nämligen suttit i andra änden av postgången, och tagit emot alster inte i novelltävlingar men i kortfilmstävlingar. Och oj vilken smörja som skickas in – man blir förbannad på folk för att de tagit upp ens tid med sin undermålighet!
Mina texter fick så pass gott omdöme på skrivarkursen att jag kände att jo, de kan hålla (obs! ALLA texter har inte hållit måttet ska jag tillägga).
En av mina senast antagna noveller platsar här, ”The ceiling with no hook”, för antologin Cosmic horror från Dark hall press. Det var faktiskt den allra första novellen som jag nånsin skrev på skrivarkursen, och är en HP Lovecraft-doftande liten historia om en hantverkare som kommer till en öde lägenhet och ska måla ett innertak som visar sig inte vara ett tak utan mer påminner om en fosterhinna…

Tredje alternativet är att specialskriva en text för en specifik antologi eller tävling som söker texter. Väldigt ofta brukar amerikanska antologier ha teman, basically för att motivera sin egen existens. Vissa av mina gamla texter har gått att skohorna in i teman, men i några fall har jag specialskrivit texter för valda antologier – och det har visat sig fruktbart. Det kräver lite extra betänketid, att hitta på en story som inte är för uppenbar utan har en twist på ämnet. Men det är värt den extra mödan (och kan vara kul att öva sig i att ”skriva en novell på beställning”)! Detta gäller den näst senaste novellen som jag fick antagen, ”Monocling the ghost of the zombie vampire, my love”. Här var det antologin ”Dark monocle – the steampunk monster hunter” som sökte steampunkhistorier som skulle fokusera på någon form av övernaturlig jaktsituation. Det gick ganska fort att hitta på storyn om en man i ett alternativt steampunk-1800-tals-Stockholm som tvingas döda sin älskade tre gånger. Men att skriva steampunk har jag aldrig gjort, så det tog sin tid. Men kul var det, och gav definitivt blodad tand!

När du väl har skrivit din text måste du få den översatt. Här ska jag vara ärlig och säga att jag inte har så stor erfarenhet av att få texter översatta ”professionellt”. Det finns riktlinjer om detta på Författarförbundets sida för översättare. Jag brukar ta hjälp av duktiga människor i min bekantskapskrets. För att hålla kostnaden nere brukar jag först göra en grov översättning med hjälp av Google translate som jag sen kammar till – sen får min översättare i uppdrag att rätta alla fel.

Att formatera sin text rätt är viktigt!

När du har en översatt text måste du formatera den rätt.Detta kan inte nog poängteras hur otroligt mycket viktigare det är än vad vi svenskar ofta vill tro. Om en text inte är korrekt formaterad så slänger de amerikanska redaktörerna den i papperskorgen utan att först läsa den. SÅ noga är det! De får in så många texter, så det är viktigt för redaktörerna att inte behöver lägga onödigt tankearbete på att ”få skallen runt” textens form. Som tur är så finns det en hemsida som visar exakt hur en novelltext ska formateras här!

Ett följebrev måste också skrivas. Du har antagligen koll på detta – det är ju en av de mest intressanta kringgrejerna med författandet, hur man presenterar sig själv och sitt projekt. Men till skillnad från att sälja in en roman till potentiella förlag så handlar följebrevet i det här fallet mest om att presentera fakta om sig själv –insäljandet står själva novellen för. Läs in dig på hur ett bra följebrev (”cover letter”) ska innehålla hos Writers digest eller About.com fiction writing.

”Vad får man betalt för sina texter?” undrar många då inför inskickandet. Det är olika. På många håll får man bara äran, ibland får man äran och ett par ex av boken, på några håll får man 25 dollar eller procent på intäkterna. I stort sett kan man väl konstatera att man inte blir rik. I alla fall inte på pengar. Vill man inte ”ge bort” sina texter så ska man såklart inte göra det. Själv har jag dock fram till nu sett det som ett ändamål att bli publicerad, enda kriteriet jag haft är att antologin ska komma ut som fysisk bok. Det är en dröm, att hålla i en bok som innehåller en text jag skrivit. Jag har i dagsläget kommit upp ca femton olika antologier, svenska och amerikanska.

Nu har du din text klar och redo – var skickar du den då? Då tänkte jag bjuda på lite nyttiga länkar dit du kan skicka ditt väl översatta och rätt formaterade manus. Varje länk bjuder på en massa underlänkar, så det är bara att börja klicka. Jag skriver själv skräck, men om du scrollar neråt så finns sidor för alla typer av texter. Klicka lugnt!

• Dark markets. Sida för skräck/fantasy/scifi-antologier, ezines och tävlingar.
• The horror tree. Sida för antologier och bloggande om att skriva och skicka in skräck.
• Aswiebes market list. Sida för olika antologier och ezines inom skräck, fantasy och scifi.
• Morgen Baileys fantasy, horror och scifi list. Diger lista på olika webbsidor om att skriva inom dessa genrer, samt om förlag och tidskrifter som söker texter.
• Ralan.com. Listar antologier rangordnade efter hur mycket de betalar, från ”pro” till ”token”.
• Once upon a romance. Lista över en massa förlag som fokuserar på romance, många förlag brukar med jämna mellanrum söka medverkande för sina antologier, så klicka runt. 
• Cindi Myers market news. Market för olika typer av genreantologier, främst romance och mystery. 
• Morgen Baileys children list. Diger lista på olika webbsidor om att skriva för barn, samt om förlag och tidskrifter som söker sådana texter.
• Fiction factor. En sida med allehanda markets för olika genrer som poesi, skräck, romantik, fantasy och så vidare. 
• Short mystery fiction society. Sida för mystery-antologier.
• Writers who kill. Resource-sida med en massa länkar inom mysterygenrern – antologier, förlag, sammanslutningar osv.
• My little corner. Skrivarblogg som då och då har inlägg om olika antologier, men framför allt: om man scrollar sig ner så finns i den högra menyn en lång lista på både antologier och flashmarkets.
• Write to the end. Blogg som listar olika typer av antologier inom olika genrer som romantik, ”holiday” och mystery.
• Morgen Baileys submission list. Diger lista på olika webbsidor om att skriva inom olika genrer, samt om förlag och tidskrifter som söker texter.
• Writers relief. Lista på aktuella antologier inom olika genrer som söker noveller och flash fiction.

Flash fiction, det vill säga noveller som oftast är kortare än 1000 ord

• Flash fiction online. En sida där man kan få sina flash fictiontexter publicerade online mot ersättning.
• Flash fiction chronicles. En ambitiös blog som listar olika flash fictionantologier, uppspaltat i kategorierna 50-100 ord, 101-599 ord, 600-999 ord och upp till 1000 resp 1500 ord. Betalande antologier är speciellt uppmärkta.
• Katriena Knight’s list. En lista på olika flash fictionmarkets inom allehanda genrer.
• Morgen Baileys flash fiction list. En galet lång och matig lista på olika webbsidor om att skriva flash fiction, samt om förlag och tidskrifter som söker flash fictiontexter.

Och just det, en sista grej att aldrig glömma bort i skrivstressen: engelskans ”novel” och svenskans ”novell” är ju inte samma sak…

Denna text är från början ett inlägg på debutantbloggen den 4 februari.